Love me, please. Kapitel 22

- Jag älskar dig Eric, det gör jag värkligen., hon lyfte upp sitt huvud och tittade mig i ögonen för att övertyga mig att det hon sa var sant.
- Jag älskar dig med Elin., jag drog in henne i min famn sedan viskade jag tyst i hennes öra.
- Mycket.


Eric och jag lämnade lägenheten för att gå en tur i solen. Vi gick längs en strand som var öde, vilket var väldigt skönt. Ingen av oss hade lust med uppmärksamhet just nu, vi vill bara vara själva ett tag.
Vi satte oss ner i sanden och blickade ut mot vattnet.
- Vad fint det är.
- Inte lika fin som du., Eric log stort och tittade på mig, hans bruna ögon fängslade fast mina.
- Du är finare., sa jag och buttade till honom och gömde mitt ansikte lite diskret som färjades röd/rosa.
- Inte en chans!, sa han retfullt och buttade tillbaka.
- Jo!, sa jag och skrattade. Jag buttade till honom lite hårdare så att han nästan välte ner i sanden.
- Hörru!, han buttade ner mig och satte fast mina händer med sina, så att jag inte kunde ta mig någonstans.
- Förrästen är du vackrare änn allt!, han böjde sig ned och kysste mig länge så att jag inte kunde protestera. Det enda som flög i mina tankar var hur mycket jag egentligen älskar Eric.

Klockan slog tio och solen sjönk sakta men säkert ner bak skogen på andra sidan sjön. Eric och jag satt fortfarande i sanden. Jag skulle kunna dö nu, jag är så lycklig jag bara kan bli. Jag kan sitta här i evigheter om Eric är med mig, jag vill inte lämna honom jag hör hemma hos honom, känns det som iallafall.
- Ska vi gå snart? Det börjar bli sent.
- Ja, vi får väl det. Det var bara så skönt att bara kunna sitta och titta på allt och inget, med dig.
- Jag vet men vi kan inte sitta här hela natten.
- Kan vi väll., Eric skrattade och hjälpte mig upp. Vi gick mot hållet där våra lägenheter är.
- Jag fick sova hos dig igårnatt så vill du sova hos mig inatt?
- Ja! Jag måste bara ringa Liam först., jag krånglade upp mobilen och ringde honom. Han svarade efter två toner.
- Aa?
- Jag sover hos Eric inatt så att du vet.
- Aa.
- Godnatt.
- Aa.., sedan lade jag på och lade ner mobilen i fickan igen.
- Så vad sa han då?
- Aa. Hela tiden.
- Vilket rolig bror.
- Han var nog trött.

Eric låste upp lägenhetsdörren och vi gick in. Det kändes ganska konstigt att ha känt Eric så länge men ändå aldrig varit hemma hos honom när han varit hemma hos mig hur många gånger som helst.
Eric packade upp väskan som han hade med sig från skåne eftersom det var första gången han var hemma hos sig sedan dess. Jag slog mig ner i en stor soffa. Lägenheten var väldigt öppen och fin. Man skulle lätt kunna trivas här, det som var allra bäst var att allt luktade himmelskt gott, Erics lukt.
- Ska vi gå och sova direkt eller ska vi göra nått annat?
- Vad vill du?
- Jag ska jobba imorn kl ett.., han hann inte säga klart hela meningen föränn jag fortsatte.
- Då går vi och lägger oss, jag är ganska trött., jag log mot honom och han kysste mig snabbt innan han gick in på toaletten.
- Det finns en tandborste som jag inte enns har tagit ur förpackningen som du kan ta., han ropade från badrummet, jag log och reste mig ur soffan.
- Tack., sa jag och log mot honom när han räckte mig tandborsten.

Erics perspektiv
Elin hade inga sovkläder med sig så hon fick låna en t-shirt som är alldeles för stor för mig, alltså perfekt nattlinne med armar. Hon var väldigt sexig i det..

Klockan var nio och jag var klarvaken, vilket är väldigt skönt. Jag reste mig försiktigt ur sängen för att inte väcka Elin. Jag tassade ut i köket och öppnade kylskåpet och tog ut juicepaketet och hällde upp lite i ett glas. Jag drack snabbt upp det och kom på att jag kunde göra frukost åt Elin. Så jag gjorde pannkakssmet och började steka dem. Som turvar hann jag steka upp alla innan jag hörde hur Elin reste sig ur sängen. Jag skyndade mig med att duka upp fint på bordet och ställa iordning. Jag sköljde ur steckpannan när Elin kom in.
- Godmorgon., jag log mot henne och ställde undan stekpannan på bänken. Sedan gick jag fram till Elin och kramade om henne och kysste henne innan jag visade henne till bordet. Hon satte sig och jag skyndade mig att slå mig ner på andra sidan.
- Vad fint det är., hon var glad och log det finaste leende jag någonsin sett. Jag log tillbaka innan vi tog till oss mat och började äta.
- Gud va gott det är! Inte visste jag att du kunde laga mat så här bra! Det kan ju inte jag.., jag skrattade och log.
- Tack.
Jag skulle också vilja ha en sån pojkvän!
Kommentera!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback