Love me, please. Kapitel 13
Vi blev avbrutna med att jobb telefonen på väggen ringde. Jessica reste sig och lyste upp luren och lade den mot örat.
- Hallå?, jag hörde hur hon kved till av oro sedan sträkte hon luren mot mig.
- Vem är det jag pratar med?
- Jag heter Lisa och jobbar på det centrala sjukhuset. Liam Johansson är din bror va?
- Ja... Har det hänt nåt?!
- Han ligger i koma. Vi har honom under uppsikt och han är säker så du behöver inte oroa dig för det.
- Vad hände??
- Han körde bil och en lastbil fick sladd och välte över honom.
Det var tyst en lång stund. Jag kunde inte förstå. Ska Liam också lämna mig? Koma, lever han eller är han död?
Jag tappade telefonluren och föll mot golvet. Allt splittrades, allt hopp om mig och mitt liv jag hade byggt upp jämnades med marken. Just när allt skulle bli bra blåste det upp till storm. Mitt liv total förstördes.
Liam. Var är du?
Jessica sprang fram till mig och ropade på mig, hjälpte mig upp men jag föll igen och igen.
Jag satt stelt bredvid Jessica i bilen. Bossen på jobbet gav oss ledig resten av dagen, det var ändå tomt med folk.
Jag hade så många frågor, hur blir det med Liam? Överlever han? Är han död nu? Får jag någonsin höra hans röst igen? Hur blir det med Erics och min resa till skåne? Blir den av eller inte överhuvudtaget?
- Han kommer bli bra Elin, allt kommer bli bra., jag hoppas att allt hon säger kommer bli sanning men någonstans inuti mig vet jag att det är allt annat änn sant.
- Hur blir det med Erics och din resa nu då?
- Jag vet inte.
- Vill du ringa honom så får du låna min mobil?
- Ja tack., jag log mot henne, hon är så snäll. Hon gav mig sin mobil och jag slog vant in hans nummer. Jag tog ett djupt andetag och torkade bort några tårar. Han svarade ganska fort.
- Tja det är Eric?
- Hej.
- Hej Elin, hur är det du verkar inte så glad., jag snyftade till.
- Nä.
- Vad har hänt? Varför gråter du?
- Kan du möta mig vid centrala sjukhuset?
- Vad har hänt!?
- Jag berättar det där., sa jag i ännu en snyftning.
- Aa visst nu då eller?, han var stressad och förvånad.
- Ja.
- Aa visst vi ses.
- Hejdå.
- Hejdå.., jag trykte bort samtalet och gav Jennifer mobilen.
- Vad sa han?
- Vi ska ses vid sjukhuset.
- Okej.
Vi svängde in på sjukhusets parkering. Vi betalade biljetten och gick mot ingången. Jag ville bara springa in till Liam men jag kunde inte, dels för att jag ska vänta på Eric men även för att besökstiden inte är föränn om en halvtimme.
När vi stod där och väntade for mina tankar runt så jag blev yr. Jag gick och satte mig på en av utebänkarna och lade huvudet i händerna. Varför ska allt det här hända mig? Kan inte allt bara bli bra? Jag vill inte leva i detta elände mer. Jag vill bara sjunka genom marken och försvinna, sedan finns jag inte mer. Kanske skulle ta och leta upp lite kviksand. Nej jag får inte tänka så! Jag får bara inte!
- Hur är det Elin?, Jessica tittade oroligt på mig.
- Jag kan bara inte fatta det. Varför ska allt hända mig? Varför just jag?
- Jag vet inte Elin, jag vet inte..
Hoppas det blev bra :) Kommentera
- Hallå?, jag hörde hur hon kved till av oro sedan sträkte hon luren mot mig.
- Vem är det jag pratar med?
- Jag heter Lisa och jobbar på det centrala sjukhuset. Liam Johansson är din bror va?
- Ja... Har det hänt nåt?!
- Han ligger i koma. Vi har honom under uppsikt och han är säker så du behöver inte oroa dig för det.
- Vad hände??
- Han körde bil och en lastbil fick sladd och välte över honom.
Det var tyst en lång stund. Jag kunde inte förstå. Ska Liam också lämna mig? Koma, lever han eller är han död?
Jag tappade telefonluren och föll mot golvet. Allt splittrades, allt hopp om mig och mitt liv jag hade byggt upp jämnades med marken. Just när allt skulle bli bra blåste det upp till storm. Mitt liv total förstördes.
Liam. Var är du?
Jessica sprang fram till mig och ropade på mig, hjälpte mig upp men jag föll igen och igen.
Jag satt stelt bredvid Jessica i bilen. Bossen på jobbet gav oss ledig resten av dagen, det var ändå tomt med folk.
Jag hade så många frågor, hur blir det med Liam? Överlever han? Är han död nu? Får jag någonsin höra hans röst igen? Hur blir det med Erics och min resa till skåne? Blir den av eller inte överhuvudtaget?
- Han kommer bli bra Elin, allt kommer bli bra., jag hoppas att allt hon säger kommer bli sanning men någonstans inuti mig vet jag att det är allt annat änn sant.
- Hur blir det med Erics och din resa nu då?
- Jag vet inte.
- Vill du ringa honom så får du låna min mobil?
- Ja tack., jag log mot henne, hon är så snäll. Hon gav mig sin mobil och jag slog vant in hans nummer. Jag tog ett djupt andetag och torkade bort några tårar. Han svarade ganska fort.
- Tja det är Eric?
- Hej.
- Hej Elin, hur är det du verkar inte så glad., jag snyftade till.
- Nä.
- Vad har hänt? Varför gråter du?
- Kan du möta mig vid centrala sjukhuset?
- Vad har hänt!?
- Jag berättar det där., sa jag i ännu en snyftning.
- Aa visst nu då eller?, han var stressad och förvånad.
- Ja.
- Aa visst vi ses.
- Hejdå.
- Hejdå.., jag trykte bort samtalet och gav Jennifer mobilen.
- Vad sa han?
- Vi ska ses vid sjukhuset.
- Okej.
Vi svängde in på sjukhusets parkering. Vi betalade biljetten och gick mot ingången. Jag ville bara springa in till Liam men jag kunde inte, dels för att jag ska vänta på Eric men även för att besökstiden inte är föränn om en halvtimme.
När vi stod där och väntade for mina tankar runt så jag blev yr. Jag gick och satte mig på en av utebänkarna och lade huvudet i händerna. Varför ska allt det här hända mig? Kan inte allt bara bli bra? Jag vill inte leva i detta elände mer. Jag vill bara sjunka genom marken och försvinna, sedan finns jag inte mer. Kanske skulle ta och leta upp lite kviksand. Nej jag får inte tänka så! Jag får bara inte!
- Hur är det Elin?, Jessica tittade oroligt på mig.
- Jag kan bara inte fatta det. Varför ska allt hända mig? Varför just jag?
- Jag vet inte Elin, jag vet inte..
Hoppas det blev bra :) Kommentera
Kommentarer
Trackback